engangimullsjo.blogg.se

Vem är kungen i djungeln?

Publicerad 2013-02-25 16:26:13 i Allmänt

Glada volontärer och kvinnan som guidade oss runt på bibelskolan tillsammans med pastor Sthe, vår handledare.
 
Misstankar angående att tideräkningen är av annan art i Afrika växer sig starka då dagarna bara rusar iväg! Andra arter har det i alla fall bjudits på i veckan då helgen spenderades i Kruger-parken där vi faktiskt lyckades se alla djur i den celebra skaran ”big five”(=lejon, noshörning, buffel, leopard och elefant). Innan helgen blev av förflöt det dock en vecka i vanlig ordning. I måndags besökte vi en annan bibelskola i närheten som inriktat sig på mission. Vi blev utmanade på fotbollsturnering som förhoppningsvis kommer att ske innan vi åker. 
 
Fotolunch.
 
I övrigt gick dagarna som vanligt på Phumelela och förskolan, med onsdagen som undantag. Då välkomnades första-klassarna med pompa och ståt. Det var en trevlig cermoni som 
 
 
En favorit bland desserter i Sydafrika. Smakar som geléråttor med kex och vaniljsås. 
 
Så kom helgen med dess utflykt till Kruger! 
 
Första blicken av Kruger. Lägg märke till simultanförmågan vilken gör det möjligt att fotografera och köra samtidigt!
 
Det stod inte någonstans i ordningsreglerna att man inte fick rida på djuren, så Josefin tog chansen!
 
 
Utan förvarning stod vi öga mot öga med en hel elefanthjord! Jag är glad att vi just då var i gott sällskap med två safaribilar. Jag missade nämligen avsnittet i körkortsboken som behandlar mötet med dessa fantastiska djur! De är inte så stora och mäktiga som man tror, de är STÖRRE!  
 
Under hela första dagen i parken körde vi själva runt i vår trogna renault, hela nio timmar hann det bli innan vi nådde campet på kvällen. Här trängs bilens passagerare för att knäppa bästa bilden. 
 
Impalan står och gömmer sig i buskarna, det hade jag också gjort...
 
 
 En minst sagt sammanbiten apa. 
 
Dag 2 i Krugerparken började tidigt, redan 03.20 ringde klockan och välkomnade oss upp till en guidad safari-tur som levererade. Två lejon hälsade god morgon medan solen gick upp över den fantastiska landsakpet.
 
Jag visste inte att det fanns sengångare i Kurgerparken? Såhär trött kan man bli av att titta på djur. 
 
 
 
 
Mamma sa att det är varmt i Afrika, men det stämmer inte alltid! Lite kyligt blir det när man är uppe i ottan och jagar efter djur utan fönsterrutor.
 
Lappan som vi sov i. I alla fall några timmar. 
 
All spännande safari tröttade ut oss stackars volontärer som fick ta igen oss i flera timmar vi poolen. Resultat= fyra solbrända men utvilade volontärer. 
 
 
Lördagen avslutades med middag och övernattning hos Mama Vivian, rektorn på förskolan där vi jobbar. En fantastisk måltid med tillhörande cocktails, nästan lika färggranna som Mama Vivian själv!
 
På söndag morgon hälsade vi på en kvinna som arbetar som "housekeeper" på Phumelela. När hon inte jobbar med det ägnar hon sin tid åt att etablera en ny församling och det var just den som vi hälsade på denna morgon. Alla dessa härliga församlingsmedlemmar trängs just nu i detta lilla hus som tidigare varit en kiosk, tillsammans drömmer de om en större kyrka vilket snart, tack vare fondpengar, kan bli verklighet. Ett av de bästa kyrkbesöken hittills.
 
Avslutningsvis en bild som ger en relativt rättvis bild av hur en väg i sydafrika kan se ut. Jag skojar inte.
 
Nu är det dags för kvällsmat! 
 
 

Vadå helgen, det är ju flera daaar dit?

Publicerad 2013-02-17 20:54:00 i Allmänt

Att dagar snabbt blir veckor är en realitet som man aldrig verkar förstå. Nu är vi redan mitt i helgen, eller i slutet, om man ser det på sydafrikanskt vis och menar att söndagen är veckans första dag. I vilket fall går det fort. Denna helg har vi dock lyckats med vår tids bragd att fånga dagen. Igår gjorde vi detta i den botaniska trädgården i Nelspruit, en oas mitt i Mpumalangas huvudstad som rymmer allt från sydafrikansk regnskog till tea-garden. Där åt vi picknick och njöt av lagom varmt väder vilket i sydafrikanska termer ligger runt 27 grader. 
 
 
 
Crocodile river som forsar i bakgrunden. 
 
Josefin hugger in på picknincken= äggmackor med korv! Äkta strandmats-feeling långt ifrån havet. 
 
Idag forsatte vi vårt helgfirande genom att hälsa på vår handledare Mama Aggie i hennes kyrka som ligger enstaka kilometer från Krugerparken. Bland kyrkorna jag besökt hittills under min volonotärperiod toppar denna både tyg-, dans- och ljudnivålistan. Det är en stor kyrka med ca 400 medlemmar som alla välkomnade oss med breda leenden och applåder.
 
 
Sångare i rosa.
 
Efter kyrkan bjöd Mama Aggie med oss till Protea Hotel, närmsta grannen till "Kruger gate" vilken om jag förstått det rätt är huvudinfarten till nationalparken. I en "lappa" på höga ben med Kruger-utsikt blev vi serverade kall dryck och glass. Som om det inte var nog fick vi sedan tillfälle att doppa oss i hotellets pool och blev förärade skymtar av både apor, zebror och spindlar. 
 
Mama Aggie, hennes son och Otto.
 
 
 
Kronologi är överskattat, därför avslutar jag med bilder från förskolan och veckan som gick. 
 
Utsikt
 
 
Ögonblick
 
Solstråle
 
Snack-time
 
Denna sista hjärtliga bild knyter ihop säcken och jag passar på att skicka en sen alla hjärtans-dag hälsning till dig, hoppas du hade en fin dag! 
 
 
 

Mer än några 1000 ord

Publicerad 2013-02-11 20:24:12 i Allmänt

 
Om du skulle ha råkat missa min ändlösa klagan gällande åskoväder i Sydafrika vill jag återigen ge dig en chans att förstå. Det är fruktansvärt. Men sant som det är sagt, det som inte dödar det härdar(bör dock nämnas att åska i allra högsta grad kan vara dödlig). Under tiden internet har befunnit sig på annan ort har vi hunnit med en hel del. Jag låter de omsorgsfullt uppladdade bilderna tala sitt egna språk(med vissa förklaringar), tillsammans blir det mer än några 1000 ord.
 
 
 
 
 
 Dessa utsökta naturbilder är tagna på Petra bible college, ett annat biblecollege som har inriktat sig på kort-kurser med tema; utsatta barn. 
 
 
En valig syn på de platser vi besökt. Allt som är värt att kalla någons omges av ambitiösa stängsel för att hålla "the criminals" på avstånd. 
 
Det är inte bara befolkningen i Swaziland som festar på (a)marula vid denna tid på året. Dessa apor lever vilt i området där vi bor och äter gärna marula-frukterna som bland andra grannbefolkningen gör likör av. 
 
Söndagsmiddagen här på Phumelela. Fantastiskt gott! Det orangea är en pumpa-komplott som smakar lite som en söt morotspuré. Vid sidan av den en röra man kan likna vid potatis-sallad. Dessa i sällskap av rödbetor, kyckling, ris och sås. Det serveras alltså inte alltid papp!
 
Åskan kan slå ut elen men det krävs mer än sydafrikanska knallar för att stoppa en sydafrikansk entusiastisk predikant. 
 
Vi klarade oss i 3 veckor, sedan blev begäret efter fika allt för stort och vi bakade dessa härligheter. Cinnamon-buns gick hem även hos studenterna som åt upp alltihop. Förövrigt tyckte de att vårt kaffe var på tok för starkt och kompenserade med cd 1,5 dl socker/kopp. 
 
 Klasskamrater, alla blivande pastorer. 
 
Klasskamrater, blivande pastorer? Man vet aldrig, men här står de uppställda utanför kyrkan på skolområdet i fina söndagskläder. Denna söndag kom det ca 25 svenskar och hälsade på Phumelela. Vi hade fått höra att alla kom från Hillestorp vilket fick oss att vidare diskutera möjligheten om det verkligen bor ens 25 personer där, men det visade sig att ekipaget var en samling människor från olika platser i Sverige. Tillsammans far de runt och ser allt värt att se under en snabbvisit i detta fantastiska land t.ex. kruger, kapstaden, Phumelela mm. 
Svenskar på besök.
 
Vi avslutar med Herold som själv beskriver bra vad han tycker om kortspelet "skitgubbe". Namnet har vi inte översatt...
 
 
 

Mindre rubrik, mer inlägg.

Publicerad 2013-02-04 19:54:00 i Allmänt

Ja, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig... Föregående blogginlägg var en smula kort vill jag erkänna, men det var inte min mening. Internet- uppkopplingen har inte varit att lita på under veckan, vilket också avslöjade sig i förra inlägget(rubriken). När vi inte suttit vid våra datorer har vi hunnit med en hel del annat.
Frukostklubben kl 06.50.
 
I tisdags genomförde vi vår första dag som verkliga studenter på skolan och schemat skvallrade om ämnen som bibelkunskap, systematisk teologi och grekiska(!). Hittills har våra två genomförda studiedagar bjudit på intressanta föreläsningar och en smula exentriska lärare(på det positiva sättet). Att få finnas med i studierna här på skolan känns lite extra bra också därför att det ger tillfälle att träffa studenterna och umgås. 
 
Skipbo-spel i "lappan"
 
Han fick inte vara med och spela, solade istället.
 
Tisdag stavas även städdag här på Phumelela bible school, en aktivitet som vi volontärer tyvärr missade på grund av att rektor, tillika pastor Sthe drog med oss på shoppingrunda i Hazyview. Nåja, vi ska nog få vår beskärda del av den biten med. 
 
Hänger lite i Hazyview  
 
Av veckan som gick spenderades några dagar på förskolan Thembalethu med. Kan jämföras lite med att springa en mil, även om det är en haltande jämförelse. Dels för att jag aldrig sprungit en mil, dels för att det är lite mer kärlek på förskolan än i springspåret. Säg 7 km med en glass i handen då. Det är mycket barn som kan lite engelska, men så länge vi alla behärskar känslornas språk kan vi göra oss nödvändigt förstådda i alla fall! 
 
Två mål mat serveras dagligen och värvas med LASS av snask som ungarna har med sig hemifrån. 
 
 
Fot-o. 
 
Helgen var semesterlik och bjöd på väder därefter. Vi fångade dagen och fyllde på lördagen skolans bil och körde till Whiteriver där vi svalakde oss i en utomhuspool mitt i stan. Helt fantastiskt! Svalkade och glada körde vi vidare mot Nelsproit och Riverside mall, en galleria i väla-termer som levererade!
 
Utanför badet
 
Dagen toppades med en glass. Värt att nämna är väl också att vi gjorde ett försök att titta på melodifestivalen, men pga av det nu välkända problemet Internet gick detta inte vägen. 
 
Igår blev vi medbjudna till pastor Sthes kyrka, vilken ligger ca en timmes bilfärd från Phumelela. Det var en kyrka fylld med sång, dans, glädjetjut och tyg. Vi hade blivit ombedda att tala och sjöng även en sång, det sistnämnda kändes lite som att måla en teckning till Picasso. Ynkligt, men i all välmening. Omtyckt blev det i alla fall. 
 
Sångfåglar svepta i tyg
 
 
Utanför pastor Sthes kyrka i otänkbar hetta. Pastorn själv står i mitten med svart skjorta och hans fru bär grönt.
 
Nu är det sannerligen dags att ta sig upp till huset för att sova. Natten till idag bjöd på mer åska än sömn och jag vet fyra volontärer som somnar i hoppet om en dunderfri natt. 
 
 

Om

Min profilbild

Rebecca Sellergren

Välkommen till min blogg! Här skriver jag om vardagen på Mullsjö folkhögskola där man i en liten och kaffedränkt tillvaro axlar frågor rörande globalisering, miljöhot och rättvis handel, med mera! Risken finns att du även får ta del av saker som jag råkar ut för under dagarna, vad spännande för dig! Förhoppningsvis kan jag göra dig glad, informerad och förbannad på samma gång!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela